När det är svårt att tro, när Gud känns långt borta eller när det verkar som att Han inte alls finns. Vad händer då?
Vad är det jag vill ska hända?
Hur vill jag att det ska kännas?
Ett missförstånd om att det är något som saknas. Som att Gud måste bete sig på ett visst sätt, höra av sig på ett sätt jag på förhand önskat, eller frammana någon viss känsla för att förtjäna min tro.
I bruset av alla röriga tankar och böner om hur jag vill att Han ska vara står Han. Mitt i allt. Han är där. Han har alltid varit det. Precis som när det stormar i båten för lärljungarna på Genesarets sjö är Han mitt i mitt eget stormiga tankeliv. Inte för att skälla ut om att jag saknat tro eller brinna av för att jag inte fattar vem Han är, men för att säga och förvissa både hjärta och tanke om att jag kan lita på honom. Att oavsett min egen känslomässiga upplevelse av honom så är Han där.
Han talar strängt till tvivlets storm...och det lägger sig.
Han var i båten hela tiden.
Vad är det jag vill ska hända?
Hur vill jag att det ska kännas?
Ett missförstånd om att det är något som saknas. Som att Gud måste bete sig på ett visst sätt, höra av sig på ett sätt jag på förhand önskat, eller frammana någon viss känsla för att förtjäna min tro.
I bruset av alla röriga tankar och böner om hur jag vill att Han ska vara står Han. Mitt i allt. Han är där. Han har alltid varit det. Precis som när det stormar i båten för lärljungarna på Genesarets sjö är Han mitt i mitt eget stormiga tankeliv. Inte för att skälla ut om att jag saknat tro eller brinna av för att jag inte fattar vem Han är, men för att säga och förvissa både hjärta och tanke om att jag kan lita på honom. Att oavsett min egen känslomässiga upplevelse av honom så är Han där.
Han talar strängt till tvivlets storm...och det lägger sig.
Han var i båten hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar