Imorse när jag gick hem från skolan tänkte jag; hur kan jag älska så mycket att vara här trots ständiga blickar och kommentarer, trots all misär, all fattigdom och smuts, trots att det finns så mycket ondska och att djävulens hånfulla flin blir så uppenbart i sårade och trasiga människoliv, trots att det är så lite som fungerar som det borde, trots att det är så mycket som är så enkelt och primitivt och med västerländska mått obekvämt. Varför? Jag vet inte.
Antar att det beror mycket på relationer med fantastiska människor som har ögon som utstrålar en sån djup glädje och leenden som smittar av sig. Att jag får så underbart mycket tid till min Gudsrelation. Att det är så mycket bön så ofta här. Att kristendom inte bara är passiv tro utan verkligt liv! Att människor på riktigt lever ora et labora utan minsta tanke på att något annat skulle vara varken möjligt eller önskvärt. Att det får ta tid det man gör. Det tar den tid det tar och det är inge mer med det. Frustrerande ibland, men mest bara fantastiskt befriande. Och såklart är det också hur nice som helst att kunna äta ute och asgott typ hur ofta som helst. Jag går omkring med frid och lugn i mitt hjärta och förundras över att den verkat komma för att stanna. Jag kan bli tårögd av lycka bara över att få vara och leva här, så löjligt märkligt, men så är det!
Min vän Elin brukar säga; ska det va så ska det va!! Vill vi leva som kristna och riktiga efterföljare och inte bara ”tittapåare” till Jesus får vi vara beredda på att satsa våra liv på det Gud tycks kalla oss till. Och en sak är säker, han kommer inte kalla oss till ett liv där jag själv och mina så kallade ”behov” står i centrum. Och vet du, jag vill faktiskt leva just det där Jesuslivet både om det känns sjukt peppat eller om det känns rätt så drygt, för jag tror att livet handlar om Gud och inte om mig och det känns så väldigt befriande! Inte alls kuvande eller hämmande för jag berörs så djupt av att Jesus mitt i all skiten runt omkring är så god och så otroligt mycket uppstånden. Jag ser med mina ögon hur det förvandlar liv, bokstavligt talat! Det ger en skatt som går att äga trots all fattigdom och elände och det är en verklig kraft som förändrar alla perspektiv och ger ett verkligt hopp att hålla i oavsett omständigheter.
Jag älskar att vara kristen för det handlar så mycket om livet. Här och nu är Gud själv närvarande för Jesus är faktiskt den levande. Faktiskt, han är det, och jag tror på riktigt att han har all makt att göra precis det han vill med och genom dig och mig. Det handlar inte bara om att sitta och tro massa saker i sitt huvud för sig själv, det är att leva mitt i världen och jättekonkret och praktiskt få älska människor och göra bra saker som jag vet är gott och rätt.
